Ett otacksamt jobb, det har jag det!

Att uttrycka sina åsikter, sin negativa kritik och be om upprättelse på ett civiliserat sätt borde inte vara så svårt, eller?

Jag pratar dagligen med människor som svär åt mig. De säger " det är inte dig jag är förbannad på men ?#&%/&(..." Vad är det med människor som får dom så fruktansvärt upprörda att det inte går att föra en normal konversation med dem? De kan inte säga mer än en mening utan att svära. De kan inte öppna munnen utan att låta nedvärderande och allvetande. Det allra värsta med den här sortens människor är att de i 95 % av fallen har helt fel och inte fattar någonting. Om dom bara kunde lugna ner sig, andas och läsa igenom och sätta sig in i vad som står så hade de kanske fattat. Men nej, de skäller först och andas sen. Tänk om alla de som jag talar med faktiskt hade tänkt först, då hade de som faktiskt behöver skälla kanske sluppit vänta i tjugo minuter för att få skälla och kommit fram direkt. Jag vill påstå att 50% av alla jag pratar med varje dag (vilket är mellan 50-70 personer) inte hade behövt prata med mig om de bara hade andats och tänkt. Mitt jobb hade blivit mkt roligare, tänk att få hjälpa BEHÖVANDE människor som omväxling, och kunderna hade sluppit få en mindre hjärnblödning för att de retat upp sig i tjugo minuter innan de kom fram till mig. Världen hade blivit en mycket mer harmonisk plats att leva på om människor kunde behandla ALLA på planeten med respekt och lugn. Förövrigt är det bra att jag har det jobb jag har, för man får verkligen öva sig på att vara kurator. Oh ja, det ger mig stora erfarenheter av det mänskliga psyket. Fascinerande faktiskt.

Dagens Edet-rulle går till min söta M som hittade mitt Nalle Puh paraply!