Just idag när jag tänker på ordet kärlek så tänker jag på villkorslös kärlek. Den kärlek man känner till sitt barn är ju helt villkorslös. Både den kärlek jag känner för mitt barn och den kärlek jag får från mina föräldrar. Oavsett vad jag tar mig för så kommer mina föräldrar aldrig sluta älska mig. Det vet jag. Precis lika mycket vet jag att jag aldrig kommer sluta älska Theo, vad han än tar sig för. Jag tror inte att jag visste vad villkorslös kärlek var innan jag fick Theo. När jag själv fick barn, så förstod jag mer vad mina föräldrar måste känna för mig. Det är en skön känsla att ha.
En annan typ av villkorslös kärlek känner jag för min long-time-friend, a.k.a syster, Sandra. Hon är någon som jag aldrig behöver oroa mig för att förlora, för det kommer jag aldrig göra. Vi har haft långa uppehåll i vår vänskap men ändå finns vi i varandras liv. Och nu pratar vi med varandra flera gånger i veckan igen. Konstigt det där. Men så underbart att veta att man alltid har någon att ringa, även om det var ett tag sedan. ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar