För några år sedan dog en kompis till oss välidgt plötsligt och oväntat. I samband med hans död skrev jag väldigt mycket och jag gjorde något som man skulle kunna likna vid en scrapsida om honom där jag klistrade in hans dödsannons osv.
Igår kväll när jag gick och lade mig så kände jag inte för att läsa som jag brukar utan jag lade mig bara ner och funderade lite på scrap och inredning och lite så allmänna grejer. Jag lade mig på sidan och kollade in i min bokhylla. Då fick jag syn på en anteckningsbok som jag inte sett på länge. Jag kände att jag var tvungen att ta fram den och kika i den så det gjorde jag. När jag öppnade den så mindes jag plötsligt att det var i den boken jag hade skrivit om min kompis som dog och jag hittade mycket riktigt sidorna om honom och det "brev" jag skrivit och sparat i ett hemmagjort kuvert som jag klistrat in på en sida i boken. Jag öppnade "brevet" och började läsa. Det var daterat till den 27 juni 2002. 2 dagar efter hans död. Igår var det den 27 juni. Det var exakt igår för fem år sedan jag skrev ner mina tankar om min kompis död. Jag blev skärrad. Det var lite äckligt. Sicken fruktansvärd jävla slump lixom. Jag har inte öppnat den boken på säkert två år eller mer och nu öppnar jag den exakt fem år efter att jag skrev i den senast.
När jag läste det jag skrivit började jag gråta jättemycket. Det var skitjobbigt att läsa vad jag kände den gången för fem år sedan. Jag kunde riktigt minnas hur det kändes då, hur ont det gjorde och hur många frågor jag hade kring döden och sånna saker. Jag minns att jag efter hans död blev jätteorolig så fort jag inte hörde av folk när de egentligen skulle höra av sig. Jag började ringa folk hysteriskt om de inte svarade första gången jag ringde osv.
Det var svårt att somna inatt. För mycket tankar och minnen som surrade runt i huvudet så idag har jag varit hur trött som helst. Hade tänkt gå och lägga mig redan vid åtta idag men det var för en och en halv timme sen nu ;)
Sov gott mina kära vänner, nu ska Kristin the psychic gå och lägga sig!
I'll be missing You...
1 kommentar:
Hej gumman! Jag tror inte det var någon slump som gjorde att du tittade i bokhyllan, såg boken och läste brevet just den dagen. Men du vet ju hur jag är.. :) Hoppas allt är bra med dig, saknar dig! Kram Helena
Skicka en kommentar