Jag och Tias pratade nyligen om hur kul det är att se Theos utveckling just nu. Man ser den i stort sätt varje dag. Han säger nya saker och gör nya saker. Oftast farliga saker, som att klättra i badkar, på toaletter och i fönster. Han ägnar inte många sekunder åt sina leksaker. Nä nu är det bara klättring som gäller. Och att gå runt utomhus. Promenader utomhus blir det dock inte många eftersom det knappt går att vistas ute i denna kyla. *är redo för vår*
Jag tänkte uppdatera ordlistan. * är nya ord.
Nono = mormor
Gisha = Gissa
Bapp = napp
Baaba = bada
Mamma = mamma, pappa, mormor, morfar osv
Babba = pappa (oftast)
Den = den vill jag ha, den är det
Denna = se ovan
Aaaaka = kaka
E det = vad är det?
Gur(skånskt r)ka = gurka, men enbart med napp i munnen
Bot = Fot
Dage = dagis
Nanaaan = banan
Diduu = Titt ut
Ta/Dack = tack
Ejå = Hej då
*Bobban = Robban (det är lite tveksamt där hur han säger, men det låter nästan som Bobban)
*täcka = Släcka (detta sägs även då det redan är släckt, det betyder alltså tända eller släcka)
*tenga = stäng (även här är det tveksamt hur det sägs, men det låter lite som tenga)
*Bofa = morfar
*Eeo = Theo
*Gogi = Godis (godis kan vara vad som helst. Nu senast; havrefras ((tack Bea))
*Nam nam = ge mig nåt att äta din trögfattade kvinna!
Robban har han precis börjat säga (Theos morbror). Han brukar peka på ett porträtt mamma har av Robban och säga: Bobbaaaan. Han pekar även på sitt eget porträtt och säger Eeo. Kul att se att han känner igen sig själv nu :)
Grattis på 16 månadersdagen Theo!
(Till alla er som finner det meningslöst att sitta och läsa om vad min son har för sig och säger så vill jag bara säga; läs inte de inläggen. Det här är för min egen skull, för att jag ska komma ihåg, och för de få personerna som faktiskt gillar att läsa sån här skit. Ha ha.)
3 kommentarer:
Grattis stora killen. You're my favorite. Puss
saknar förklaring till ordet "Bea".
*Förnärmad* ;)
Han är duktig på att prata den lille skrutten. Han försöker ju verkligen härma allt du säger. Sötnos, det är vad han är.
Ja just det ja, Bea får vi ju icke glömma! Han sa det så mkt när vi kom hem från dig att han inte längre kunde säga Theo. Stackars förvirrade barn.
Skicka en kommentar