Att döda en orkidé är inte så svårt som man skulle kunna tro.
Först köper man en relativt vanlig "mainstream" orkidé...
...sen ger man bort den i present till Kristin.
Man ger henne den i tron om att hon kommer kunna ta hand om den, förstås, för vem kan inte ta hand om en orkidé, det är ju bara en blomma!
Kristin plaserar orkidéen på lämpligt ställe. Ljust men inte för ljust. Kallt men inte dragit. Efter ca 1 dag börjar katterna i hemmet intressera sig för den fina nya blomman. Efter ca 1 1/2 dag ramlar blomman för första gången ner från byrån. Då börjar Kristin fundera på att flytta den, för den lever farligt på byrån - det är inte tillräckligt ljust och alldeles för frestande för katter att leka med. Ca 3 dagar efter att Kristin fått blomman välter den en gång till. Denna gång ganska allvarligt. Kristin bestämmer sig för att ställa den i vardagsrumsfönstret. Där är det ju faktiskt ljust! Det Kristin inte räknat med är att elementet under fönstret är för varmt för blomman. Blomman börjar se lite hängig ut. Blomman flyttar tillbaks till byrån, den måste ju stå i vardagsrummet, det är bara där det finns sol! Efter det tredje fallet på mindre än en vecka får blomman flytta ut i köksfönstret. Där får den åtminstone dagsljus om än inte sol och är skyddad från katter.
Kristins vackra orkidé bär nu en blomma som ser levande ut, resten har torkat. Kristins dröm om ett gäng vackra orkidéer är död. Så även Kristins orkidé.
2 kommentarer:
Ajajaj... Kan det trösta lite, om jag meddelar att jag inte heller klarar av orkidéer? Jag tror att de är allergiska mot mig...!
Det är ju så dumt att de dör för de är ju vackrast av alla blommor... *snyft*
Skicka en kommentar