4 veckor

Idag fyller Theo 4 veckor. På lördag blir han en månad. Jösses! Vi var på BVC idag igen och lillplutten väger nu 3390 gram. Snart väger han som normala bebisar vanligtvis gör när de kommer ut :)

Ursäkta bildkvalisorten, det är svårt att fotografera en bebis som inte vill sluta röra sig

Theo tycker om att bada i vårat handfat. Han passar perfekt där i. Theo tycker även om att kissa på människor. Idag lyckades han pricka BVC-sköterskan rätt i håret!

Snart är vår dag i ensamhet över, ska upp till mamma och hämta pluppen ganska så snart så att hon får några timmars lugn och ro innan hon ska upp till jobbet i morgon. Jag kan inte i ord beskriva hur skönt det varit att ha barnvakt. Jag får nog ta och köpa min kära mor en bukett blommor som tack för hjälpen tror jag bestämt.

/Kristin

Ensamma hemma

Jag och Mattias är ensamma hemma idag. Mamma har varit snäll och tagit hand om vår son idag. Han ska även sova över hemma hos sin mormor inatt och inte komma hem förrän imorn kväll. Det är faktiskt hur skönt som helst att få rå om sig själv litegranna. Även om det bara är att få städa lite eller att sitta i soffan och kolla på teve eller att hinna blogga.

Vi har idag inhandlat en begagnad bärsele från BabyBjörn för 250 kronor. Hur skönt som helst ska det bli att bära runt på Theo i den. Bärsjalen är jag mkt besviken på. Man kanske lär sig hur den ska vara tillslut men nu är det bara frustrerande eftersom det kanar runt och har sig. Vi har även varit på stan och vandrat runt lite. Jag försökte hitta något att önska mig av Tias när jag fyller men det var ju lönlöst. Jag har ingen lust att önska mig något alls, känner ingenting inför den här födelsedagen. Jättetråkigt! Allt kretsar så runt Theo nu så jag hinner lixom inte känna födelsedagsstämningen. Men det blir väl så när man får barn antar jag. MEN en sak ska jag säga er. Jag tänker inte dela min önskelista med Theo. Jag sitter och filar på hans julklappsönskelista och jag önskar mig helt andra saker än vad han gör! Jag menar, vad ska jag med en Brio-skallra till lixom?

/Kristin - som njuter av sin lediga kväll

Säg hej till...

När man fotograferar Theo så har han oftast ögonen stängda, han gillar inte kameran nå vidare, så när man väl får ett foto på honom där hans ögon är öppna får man strunta i att han ser galen ut. Theo är ganska hungrig på den här bilden, han försöker äta upp sin fina body som han fått utav snälla LyLy. Tack snälla LyLy! Så, nu vet ni vad det lilla livet heter. Theo.

Still alive

Ja, vi lever fortfarande, knappt alltså!

Vi sover inte alls så bra. Pluppen har ont i magen mest hela tiden och vaknar därför väldigt ofta nattetid och gnyr och då vaknar ju även vi. Men inatt har han faktiskt, peppar peppar, sovit riktigt bra. De gånger han vaknat har han lätt somnat om igen utan skrik. Lovely!

Han växer bra, vägde i tisdags 2990 gram så snart, eller förmodligen redan nu, så har han passerat 3 kilo. Det är bra. Snart ska ni få veta hans namn också, vi har bestämt oss nu :)

See you when I see you!

2 veckor

Pluppen har fyllt 2 veckor. Det är ju helt galet vad tiden går fort när man har en liten plupp att ta hand om. Men samtidigt känns det som att det var minst en månad sedan vi var på bb. Konstigt det där. Han växer och frodas den lille. Han väger nu 2820 gram och är 48,5 cm. Vi var på BVC igår och allt såg bra ut. Jag och Tias tror att han har fått kolik men enligt distriktsköterskan så var det för tidigt för kolik ännu. "Alla barn skriker" sa hon, jo det är klart att de gör, men har alla barn så ont i magen att de ligger och vrider sig i smärtor större delen av kvällen och natten undrar vi?? Vi får väl se hur det ser ut nästa vecka när vi ska dit igen. Hoppas att det har gått över tills dess för det är verkligen jobbigt att inte kunna trösta sin lille plupp.

De senaste dagarna har vi faktiskt fått honom att suga på napp vilket han inte velat tidigare och då får man vila öronen lite mellan skriken och det är bara hur skönt som helst. Hoppas verkligen att han kommer ta nappen mer nu när han lärt sig hur den funkar. *håll tummarna*

/Kristin - som hoppas att pluppen sover snällt hela natten i natt

Morfar

Pluppen i famnen på morfar

Första promenaden

Idag har pluppen varit på sin första promenad. Det gick fint. Vagnen rullade bra och vädret var strålande vackert. Pluppen slockande som ett ljus redan innan vi kom utanför lägenheten och sov under hela promenaden samt en stund efter. Mycket skönt!


Vi var uppe på BB igen idag för att väga den lille. Han väger nu 2444 gram. Sakta men säkert ökar han i vikt. Det är tydligen så att små bebisar inte ökar fort i vikt eftersom de inte kan äta lika mycket som en stor bebis. Skönt att allt såg bra ut. Vi ska dit igen på fredag för en ny vägning eftersom BVC inte hade någon tid förrän den 15:e. Jobbigt att ta sig upp till Näl varje gång man ska väga men det är smällar man får ta.


Detta stycke finlitteratur är annars det som upptar det mesta av min lediga tid. Käck bok med mycket fina namn i. Nu har vi några på G som vi smakar på här hemma när vi pratar med pluppen. Han har inte sagt vilket han gillar mest än, hoppas han kan bestämma sig snart...

Bilder från BB

En helt ny värld

Vad skriver man i ett inlägg som detta? Tack för alla gratulationer och lyckönskningar, vi är mycket glada och tacksamma. Vi mår bra och är nu hemma från BB. Vistelsen där var besynnerlig. Jag har mått ganska dåligt av att vara där eftersom Mattias inte fått sova hos oss men dagtid har jag tyckt ganska bra om stället. Maten är gratis och flödar över, barnmorskorna och sköterskorna är kunniga och trevliga och Mattias har kunnat vara hos oss hela dagarna. Det har varit lite tvetydiga känslor kan man säga alltså. Det kändes också lite vemodigt att lämna stället idag. Det har ju inte riktigt känts som vardag men nu när man är hemma så blir ju allt som vanligt, fast ändå inte... dessa tankar är sjukt svåra att formulera till ord... ber om ursäkt.

Förlossningen är ju ett kapitel för sig och jag har inte riktigt hunnit bearbeta det som hände så jag vill inte skriva om den ännu. Men slutet blev ju gott i alla fall och det är ju det som räknas.

Pluppen, som han heter för närvarande, är väldigt liten. Han vägde 2360 gram när han kom ut och var bara 46 cm lång. Någon förklaring till detta har vi inte fått eftersom de inte kan förklara det. Alla har frågat mig om jag röker, men det gör jag ju inte och då har de inget mer att säga om den saken. Moderkakan var helt enkelt inte helt hundra, även om de inte hittade några fel på den efter förlossningen. Mysteriet kvarstår alltså. Han var även väldigt kall när han kom ut. 35,7 grader, så han har legat inlindad i filtar och flera lager kläder sen han kom. På nätterna har vi snusat under arton täcken och massa filtar och kläder så han har värmts upp och jag har svettats ihjäl. På tal om kläder, alla kläder vi äger är för stora för honom. Han ser ut som en hip hopare i allt han bär. Dessutom måste han ju hålla värmen så det mixas en hel del kläder som inte egentligen hör ihop... men det är ju ett världsligt problem.

Var tredje timme ska han äta. På BB kom de och väckte mig på nätterna och sa till när det var dags. Här hemma blir det andra bullar. Väckarklockan på ringning. Tjohoo!

Nu har jag de båda pluppisarna brevid mig i sängen och allt känns bra. Känslorna flödar dock som bröstmjölk och det är lite jobbigt. Jag kan ligga och titta på bebisen och bara känna att jag inte vill att någon annan ska få titta på honom, eller att jag inte vill att han ska bli stor för att jag vill att han alltid ska vara så här söt och liten och bara helt underbar. Och jag börjar gråta när jag skriver att jag känner så här. Fullt normal är man inte trots att graviditeten är över...

Här kommer lite bilder på Tias och pluppisen. Yo!

En liten uppdatering ->

http://schattiz79.blogspot.com